Envishet vs. tålamod

Igår var jag i stallet mitt på dagen. I värmen. Blä! Jag avskyr värme men jag skulle träffa några vänner på kvällen så det blev stallet på dagen. Jag skulle ju kunnat åka dit på morgonen men Molly sover nästan alltid någon gång mellan typ kl 8-11. Och då vill hon ju såklart inte gå ut från hagen och jobba.

Men nu fick jag i alla fall med mig en hyffsat motvillig fux från hagen och så gick vi på en liten promenad med fokus på att Molly skulle följa med av vilja och inte för att jag drar i grimskaftet. Och det är inte helt lätt för mig. Jag tycker det är så himla tråkigt att stå och vänta på att Molly ska stå och stirra på ingenting och sedan fråga om vi ska gå hemåt istället för att sedan gå några meter åt rätt riktning och sedan upprepa proceduren. Vi har mycket att jobba på om vi säger så :) Framförallt jag har mycket att jobba med.

Jag är typ världens envisaste men jag har inte riktigt lika bra tålamod. Och när vi är ute och går så vill jag just det, att gå. Men jag förstår ju också att Molly vill kolla runt när vi är ute och går. Men jag tycker hon kan göra det samtidigt som vi går :D Men det kommer nog förhoppningsvis med tiden. Det enda kravet jag har när vi är ute och går för att vi ska komma någonstans är att hon får inte beta om jag inte säger att hon får det, för annars skulle vi inte komma någonstans alls, haha!

I skogen så går Molly på bättre så där går det lite snabbare. När vi kom tillbaka till stallet så gick vi in på ridbanan och tränade lite på bergsgeten och att buga. Vi har väldigt svårt för dessa två trick. För att göra bergsgeten så behöver jag ställa en pall framför Molly så att hon inte ska gå framåt och då fattar hon kommandot och ställer ihop benen utan att gå framåt med frambenen. Men tar vi bort pallen så fattar hon inte alls.

Bugan är ännu svårare. Molly lyfter på benet när jag ber henne och så följer hon moroten ner men hon backar inte med bakbenen så hon kan inte ställa ner frambenet för då gör hon nog en kullerbytta, hehe :P Att använda en halsring för att backa henne funkar inte heller för då blir hon sur. Det är helt enkelt bara till att fortsätta öva varje dag så kanske poletten plötsligt faller ner någon dag :)

Bild från förra helgen när vi bytta hage till hästarna.


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Till bloggens startsida